Näst sista dagen i juli

Vägen ner till gamla båtplatsen går genom blåbärsriset och under enbuskarna spirar årets kantareller. Efter en regnskur är det trevligt att gå en runda med kameran. Och bara en liten stund senare torkade solen upp allt regn och vi badade igen.

Det ska visst bli regn...

...men än lyser solen på vår lilla stuga. Och när den går ner bakom grantopparna så sitter vi inne och gör sådant som man gör när man inte har några elektroniska nöjen. Någon läser, någon täljer på en pinne, någon stickar, någon funderar över nya stugprojekt, jag broderar. Tills någon föreslår att vi ska spela något. Då är det oftast kortleken som kommer fram, och vi spelar casino, femhundra eller poängpoker.

Den trevliga gamla kortleken köpte jag när en liten stuga längs promenadvägen upp till Bjuröklubbs fyr skulle tömmas. Det är roligt att ha saker från trakten. Och den här mjölkerskan är så fin. Man ser ju hur duktig hon är, går så att förklädesbanden står rakt ut.

Burslem

Nej, det är inte vad det låter som, utan en ort i England där man tillverkar porslin. Såg ni Antiques Roadshow (engelska Antikrundan) förra veckan så vet ni. Jag har ett par föremål i den blåblommiga dekoren, men vad ni får se här är ett par av våra stugtallrikar som visade sig vara gjorda i just Burslem.

Man kan inte köpa allt man ser,

men den här teservisen väckte något inom mig.

Den gröna färgen. Eller den bruna. Kombinationen. Reliefmönstret. Något från barndomen. Se vad den gröna färgen lyser!

Rörstrandservisen Karavan hittade jag i Tuvagårdens lilla loppishörna. Köpte den inte. Fikade gjorde vi däremot, och lekte i lekparken.

Auktion

På mitt broräcke ser ni här en av sex nya koppar med fat. Hur de blev mina ska ni strax få veta. Varken kopparna eller faten är märkta, men efter jämförelse med mina gamla blå assietter med samma dekor råder det inget tvivel om att det är Fiesta från Rörstrand.

Det var auktion i går, ett stenkast från vår stuga. Ett hus som stått tomt ett bra tag hade nu tömts på sitt innehåll. Det är alltid intressant att gå omkring och titta på verktyg, husgeråd och annat som varit en människas liv.

När jag fotade fyndlådan visste jag inte att den skulle bli min. Jag tänkte inte ropa in något, utan lämnade Ann Charlott i solskenet och tog med mig barnen till stugan så att de skulle få bada och leka. Men Ann Charlott ropade in den och gav den till mig som en extra födelsedagspresent. Tjohoo och jippi! Min bästa loppisspanare, som sagt.

Jag kunde inte låta bli att föreviga denna tryckerilåda. Lådor från förr... Suck!

Den här burken blev dyr. Hoppas att den hamnade hos rätt person.

Bad och konst

Först stranden, sedan kultur. I årets Konsttur söder om älven så besökte vi flera trevliga ateljéer, bland annat Margaretha Holmlunds i Hjoggböle. Genom att använda porslinslera så kan hon göra så här tunna, härliga koppar.

Jag gillar de mer rustika också


och de här skålarna med tårar i silver. Jag har tidigare skrivit om min förtjusning över koppar med dekor på insidan. Margaretha Holmlund har gjort flera. Jag har en av dem på jobbet. Ni ska få se den sen. Men först:

Mera bad!

En bra dag

Det är ett privilegium att fylla år på sommaren. Man får så vackra blommor och semesterlugna gäster.

Vad morgonen lovade höll inte eftermiddagen. Det blev kaffe och tårta inomhus, men kvällen blev solig. Det är härligt att leva!

PS. Snart blir det mera koppar, men livet är väl så mycket mer, eller hur?

Födelsedag

I dag fyller jag år! Och så här såg det ut när jag hade kalas på 70-talet. Barnkalas var inte vanliga där jag bodde, men ett par kompisar fick i alla fall vara med. Min bästa Sara förstås, för utan henne blev det ingen födelsedag, och min dagmammas barnbarn.

Det syns inte så bra, men vi barn ska lägga upp tårtbiten på Bersåassietter. Vi hade nämligen tekopparna (som vi mest drack choklad ur). Tråkigt nog visste ingen att dekoren inte klarade av maskindisk så våra koppar finns inte kvar.

Men titta här! Av finkopparna finns det en kvar. Den påminner så mycket om barndomens kalas, släktingar, tanter, kakor, tårtor! Kvisten är förstås något annat, men för mig har det alltid varit förgätmigej, blomman som väckte så många känslor hos mig som barn, som pryder koppen.

Blomkoppen är tillverkad av Wawel i Polen och eftersom det bara finns en kvar så blir det förstås inte den jag dukar med i eftermiddag när det blir kaffekalas i trädgården. För i år är det varmt och soligt och blomdoft i luften.

Hemma bäst

Det är berikande att resa, och fritt från många plikter som finns hemma. Men en viktig del av resandet är att komma hem och se med nya ögon.

I dag går jag runt och bara trivs och snart ska jag använda alla intryck och den inspiration jag fått i nya projekt. Kanske redan till helgen när vi ska till stugan? Men först morgondagen. Och vad som händer då får ni läsa om i morgon!

Till och med på Clas Ohlsons museum i Insjön hittar man trevliga kaffemiljöer.

Eftersom jag bloggar från mobilen så blir det korta inlägg med dålig kvalitet på bilderna ett tag till. Ikväll är det inte lika hett som i går, men en kyld dryck känns helt rätt före kvällsdoppet. De trevliga glasen köpte jag på ICA Maxi innan vi for hemifrån och kopparna i förra inlägget inhandlades i onsdags på Erikshjälpen i Rättvik.

Camping

Kvällskaffe utanför husvagnen. Skuggan är äntligen helt rätt. Vi har kommit ner till Leksand och för oss som inte är uppväxta med husvagn är det en angenäm upplevelse! Vi har inte den nyaste husvagnen, men jag lovar att det är den mysigaste.