Jag tänkte på det grafiska i barockslingorna på Annika Lyths omslag och tog fram Lillemor. En kopp med svällande former hade också gått fint. Men vem tänker egentligen på vad man dricker ur när man är i litteraturens värld?
Jag undrar hur motivet till omslaget valdes. Det är ju inte direkt någon frodig livsglädje i boken. Ska bladslingorna visa på livskraften som de s.k. hjärtdjuren symboliserar, kanske? Eller ska det bara matcha de andra omslagen i Bonnier pockets Müller-serie? Här har ni i alla fall en dikt av Gellu Naum som är central för huvudpersonerna i boken:
Alla hade en vän i varje litet moln
så är det helt enkelt med vänner
när världen är full av skräck
även min mor sade att det var helt normalt
vänner kommer inte i fråga
tänk på mer seriösa ting
jag passerade den boken förra helgen och noterade det vackra omslaget.
SvaraRaderaoch visst, jag ser likheten.
lillemor är en stram version (ro hit me kopp'n!).
Jag har en väldigt krackelerad kopp. Den kan du få billigt på internloppisen. Om du som jag tänker att formen är viktigare än funktionen.
SvaraRaderaformen är alltid viktigast!
SvaraRaderajag loppisfyndar den gärna!
kom hit i vår så går vi till rosendals!
notera de tre utropen.
jag tycker tydligen att allt är väldigt hejjigt.
trots att jag är så himla trött.